Ja, nu förväntar sig säkert de flesta av er att jag ska tillstå att jag tog hem hela WK-mästerskapen, eller åtminstone "Bonnhundsklassen", som jag konkurrerade i. Tyvärr får jag göra er besvikna. Det hade kunnat mycket väl kunnat bli så, men jag ska inte ursäkta mig - det handlar helt enkelt om att jag har tränat min apa för lite. Bara att bryta ihop och komma igen.

Foto: Lotta Hägglund

Vi inledde med ett bra hämt på 150 meter. Här får jag erkänna att apan hart gjort ett bra jobb, för detta har jag haft svårt för ganska länge, men nu fick jag till alltihop - styr bort mulen, spring fort och ignorera utställningsapan.

Foto: Lotta Hägglund

Ja, titta så fint. Bara det att lära Apan att gå baklänges utan att snubbla på träd är ett delmoment att beakta. Det kan Hammarlind och Måsarpar´n intyga.

Foto: Kenneth Gustavsson

Det var här eländet började. Momentet "hantering" ingår, så det är alltså svårare än ett vanligt VP. Åtminstone för Apan. Jag gjorde en fin infållning, talangfull som jag är.

 Foto: Kenneth Gustavsson

Här syns jag inte, men jag är precis där jag ska vara. Fåren går lydigt in i fållan.

 Foto: Kenneth Gustavsson

Och Apan klarar av grindmomentet. Än så länge.

 Foto: Kenneth Gustavsson

Ja, här börjar Apan får problem. Jag gör som alla andra SBK:are och skyller på bristande miljöträning. Han är ju född som Stads-Apa.

 Foto: Kennet Gustavsson

När vi väl får fåren att röra sig åt rätt håll...så öppnar Apan fel grind och vi är lika borta som Jeppe Stridh på ett Chicken-camp.

 Foto: Kenneth Gustavsson

Ja,ja. Det var inte värre än att Apan kunde skratta åt det. Själv var jag rätt tjurig ett tag. Snygg arnetofs han har där bak förresten.

Har hela tiden hävdat att Ruffe är för liten för att vara med på tävlingar av det här slaget. Egentligen tycker jag inte att han behöver valla alls innan han har fyllt fem år men det är en annan sak. Och mycket riktigt - det blev alldeles för svårt. Visserligen fick han ingen lätt start då han av vissa orsaker fick inleda med hämt av flyende får - och jag ska erkänna att han har visat riktigt fin stil - men om ändå Aporna kunde lyssnat på mig. Jag behöver mer tid för att hinna lära min brorson allt jag kan. Det kan ta hur lång tid som helst när man tänker efter.

 Ruffe lyckades flirta in sig hos publiken i alla fall!

Nu tänkte jag skriva "Foto Kenneth Gustavsson" men det kan det ju inte vara för han är ju mitt i bilden. Fotot kan vara taget av Florence eller Master. (Tänk så bra ledarskap man måste ha när man heter Master.) Masters WK-flicka Fila är väldigt söt. Tänkte bjuda hit henne på vallning och pyjamasparty.

Ja, hur som helst hade jag en riktigt trevlig fan-club. Förutom de redan nämnda, som reste från Varberg, var även syrran Vilda med sina apor med, vilket var jättekul. Den andra fotografen, Lotta, är en av mina trogna bloggläsare och det var synnerligen trevligt att träffas IRL. På söndagen kom trevliga Lina med Ruffes syster Rut. Besök hennes blogg - där finns fler trevliga bilder från dagen. Rut är riktigt söt. Jag kan för mitt liv inte förstå varför mina apor inte valde en tik istället.

 Foto: Lotta Hägglund

Tillbaka till Ruffe - jag fick underhålla honom lite emellanåt. Men ska erkänna att han var rätt duktig som medföljande 9-månaders slyngel bland hundar, folk och får. Behövde inte skämmas mer än vanligt.

Foto: Lotta Hägglund

Matte stoppade in Ruffe i tygburen för att kunna kolla på min stiliga runda i lugn och ro. Men typiskt nog försökte han förstås stjäla showen så gott det gick! (Angående dom där tejpbitarna så tillkom dom en dag när Aporna trodde att det var käckt att ha mig i buren när de hjälpte släktapor med renovering. Ursäkten löd att jag inte skulle skada tassarna på byggmaterialet inne i lägenheten - hallå, man är väl inte valp längre!)

Man får tacka alla föreningsapor som har drivit igenom detta mästerskap. Allt var otroligt fint ordnat. Vi delade dessutom boende med min nätdejt Basta, men någonstans blev det fel för vi fick inte dela rum... Matte som hade pratat om att vi skulle få så trevliga stugkamrater...  Börjar dessutom undra om hon har varit otrogen med en tax - Basta alltså, inte Matte - för hon hade någon slags liten kortbent WK med sig. Hm...

Roligare än så här blir det inte. Nu ska jag bortsta tänderna.

Hejdå.

 

ygneve

13 augusti 2009 00:23

Han ser tjock ut, apan alltså. annars trevlig helg. Jajjemen.

http://www.vallamedtax.se

 

Lotta

13 augusti 2009 07:51

Du har det inte lätt du I-or, men med tanke på omständigheterna (odresserade apor) tyckte jag du löste det det hela fint! ;-)

http://www.bruksterrier.se

 

Basta

13 augusti 2009 11:25

Synnerligen dålig planering av aporna att inte ordna eget rum till oss. Måste man fixa allt själv? Med mattes okristligt tidiga mornar och sena kvällar plus svettigt arbete hela dagarna med att hålla de förbrukade fårskallarna på plats så hann jag ju för sjutton inte ens träffa dig ordentligt!!! Men från min plats såg jag med hjärtan i ögonen hur otroligt snyggt jobb du gjorde på banan! Synd på apan bara, kollade du om han hade arbetande linjer bakom när du köpte honom?

http://www.svekhult.com/hundia

 

Åsa

14 augusti 2009 21:02

Får ändå gratulera till att ha tränat apan till en bra attityd även i nedgångar! Och det kan ju inte du hjälpa att han klantar sig...typiskt manliga apor...
Jeppe Stridh på chicken camp! Vi skrattade högt alla tre (hundarna och jag).
Mårran hälsar att hon blir lite sotis...var hon bara en sommarflirt?

http://www.asashundar.bloggagratis.se

 

Basta igen

15 augusti 2009 17:00

....förresten, jag förstår att det ser illa ut - men jag lovar, jag HAR inte varit otrogen. Jag har ingen aaaning om vart dvärgen kom ifrån!

 

Pia

15 augusti 2009 20:29

Fint jobbat att ta er ända till slutet på banan! Hade varit roligt att se er!! Härligt att du är igång och bloggar. Tasskramar från Jezz

http://www.heldesjo.se

 

Imma (genom sin spökskrivare)

16 augusti 2009 16:51

Du, det där med stadsapor är helt hopplöst... det är något med generna. Mer fokus på utseende än funktion får ju konsekvenser rent arbetsmässigt.

Man kommer i och för sig ganska långt med träning, men oj vad man får ligga i! Tur att apan hamnat i rätt miljö för sin vidare utveckling. Det ska nog lära den att fixa även grindar! Med guiding av dig, förstås!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Utmaningen från I-or är antagen   Välkommen till vår nya blogg "HUNDra ord" som finns på vår hemsida! ...

  Knappt hade vi hunnit lämna tillbaka ett par extra apögon till dess rättmätige ägare, förrän någon annan glömde sina... Återfås mot beskrivning.   Tack för alla grattisar, de får  svansen att vifta. Extra tack till Fia för  praktiskt samordn...

   Då är man inte vem som helst längre - jag har blivit champinjon!  Efter ett par uppvärmningstävlingar fixade vi detta på tre raka och jag säger som Henke Larsson - "Njaee, jag é helnöjd". Å Apornas och mina egna vägnar vill jag inledning...

Först och främst vill Fredrik och I-or TACKA för alla "grattisar"!   23/2 bjöd på fler tävlingsframgångar: Sussie och groenendaeltiken Himbi som tränar här fixade sin uppflyttning till lydnadsklass tre! Stort grattis!!!   Under helgen som gic...

   Ja, det är lika bra att komma till sak direkt. Igår genomförde jag och min apa årets första lydnadstävling - och hej vad det gick. Vi fick ihop PB på 283,5 poäng och det andra förstapriset är nu i hamn. Vet inte om det egentligen var lite dum...