Jag skrev i föregående bloggavsnitt att Ruffe inte olovligen har hälsat på någon hund/människa och att han går lös för det mesta. Förstod att detta var lätt att misstolka och det var förstås inte meningen. Vi hundägare har så olika definitioner av "gå lös".

Ruffe går för det mesta lös under promenader/rastning. Han är duktig på inkallning när hundar/människor/hästar plötsligt dyker upp. Han har hittills också varit väldigt duktig på att gå lös förbi fårhagen även om fåren befinner sig ett par meter ifrån honom. Han går dock INTE lös mitt inne i stan, på parkeringsplatser, mitt i folksamlingar eller mitt i ett tävlingsområde - DÅ hade han garanterat hälsat både här och där;-) Kanske inget anmärkningsvärt för gemene man, men eftersom vi inte kunde ge Skalman denna frihet så är det av betydelse för oss.

Ingen av våra hundar går för övrigt lös under dylika förhållanden eftersom jag aldrig riktigt har fattat behovet kontra riskerna. Kajsa, min keeshond som jag växte upp med, hade jag lös på alla möjliga konstiga ställen, till exempel mitt på Avenyn i GBG alldeles intill spårvagnsspåren - jätteflashigt, tyckte jag då (när jag var i de yngre tonåren). Otroligt dumdristigt,tycker jag nu. La även henne plats lös utanför ICA och när jag var inne och handlade ropade de ut i högtalarna att en hund fick runt, runt i svängdörrarna...

Nu har jag nog vuxit ifrån den eventuella prestigen i att styla med att hunden kan gå lös. När vi har våra hundar lösa är de lösa för sin egen skull - och jag vill att de ska känna sig lösa, det vill säga är man sugen på att sticka ner till bäcken eller dra en repa över åkern så gör man det. Om den omgivande miljön innebär att de måste hålla sig vid sidan tycker jag att det är mycket enklare att koppla istället för att träna in dessa färdigheter, samt ta risker att hunden skadar sig. Visst har vi ett litet "gå här-kommando" att använda på kortare strapatser, men generellt är det nog så att vinnarskallen i oss hellre tränar på sånt som ger poäng!:-)

Vill tillägga att behoven är olika och hundarna är olika. Känner många hundar som ändå bara går vid sidan och inte har något intresse av att springa och kolla vem som bor under stubben, springa in i skogen en sväng eller jaga katter. Skulle jag få en sån hund så skulle jag förstås ha den lös överallt. Då tar man ju ingen risk att det händer någon olycka och det tar heller ingen träningstid i anspråk. (Steg 1 är väl i så fall att byta ras:-)

Har också sett exempel på hundar som är tränade att gå vid sidan trots att de hellre vill göra annat till priset av att den övergripande kreativiteten hämmas och de får aldrig vara lösa "på riktigt". Och så finns det förstås de som uppnår en bra balans i alltihop,  genom att hundarna är lättränade och/eller för att de själva är skickliga. 

Som sagt; behoven och motiven är olika. Ibland tror jag dock att det är vanligt att hundarna tränas till färdigheter som egentligen inte gynnar varken dem själva eller deras ägare, utan de tränas utifrån vad andra tycker.

 

Camilla

3 juni 2009 09:00

I hear you!

Haddock tillhörde kategorin "kan gå lös överallt", och det gjorde han. I stan, på Galgberget, i skogen, vid hästhagarna, på landsvägarna... Det var typen av hund man fick JAGA in i skogen för att han inte bara skulle gå på stigen hela tiden. :-) "Träna nu dina muskler då!" Alternativt fick man pulsa runt i skogen själv, för han följde ju mig så tätt i hälarna att han ofta klev på mig. Spårningen och söket var det som fick honom att "frivilligt" röra sig i terräng.

Imma däremot gick ofta kopplad även i skogen. Av någon anledning glömde jag sällan hennes koppel hemma på våra promenader. Hon gick att ha "lös", men då var det verkligen under kontroll och hon fick ha en mental bindning hela tiden.

Jag vet att du förstår vad jag menar, hoppas det är någon annan som också gör det.

Kul med tillökning av både ankor och får! Nu är ni riktiga bönner.

 

Ulla

3 juni 2009 22:03

Jag och Bob har vid överläggningar kommit fram till precis samma sak. Ibland måste man bara få vara hund (eller människa)och göra det som är kuligast. På den här adressen betyder det ofta att gotta ner sig i lerdiken (endast hund...). Det är inte alltid uppskattat av tvåbeningar men vilken lycka hos fyrbeningen!!

Det är SVÅRT att inte falla i fällan att anpassa regler/färdigheter utifrån hur andra tycker att en väluppfostrad hund ska vara. Jag gissar att det är en mognadssak.

Vi uppskattar vår företagsamma stolle till hund och har valt att skratta åt galenskapen och att inte gråta över en stulen middag...

 

Pia

3 juni 2009 22:30

Även tvåbeningar måste få vara sig själva ibland. Igår när jag hämtade Filip hos dagmamman hade han redan klätt på sig - med galonisar trots att det var fint väder. "Jag ska hoppa i vattenpölen!" deklarerade han. Och eftersom jag förhindrar en hel del vattenpölshoppande med just argumentet att han blir blöt utan galonisar så var det bara att vika sig. Det slutade med att vi båda två hoppade så det stänkte ordentligt i vattensamlingen utanför vår tomt. Det var ganska befriande faktiskt, rekommenderas!!

http://www.heldesjo.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Utmaningen från I-or är antagen   Välkommen till vår nya blogg "HUNDra ord" som finns på vår hemsida! ...

  Knappt hade vi hunnit lämna tillbaka ett par extra apögon till dess rättmätige ägare, förrän någon annan glömde sina... Återfås mot beskrivning.   Tack för alla grattisar, de får  svansen att vifta. Extra tack till Fia för  praktiskt samordn...

   Då är man inte vem som helst längre - jag har blivit champinjon!  Efter ett par uppvärmningstävlingar fixade vi detta på tre raka och jag säger som Henke Larsson - "Njaee, jag é helnöjd". Å Apornas och mina egna vägnar vill jag inledning...

Först och främst vill Fredrik och I-or TACKA för alla "grattisar"!   23/2 bjöd på fler tävlingsframgångar: Sussie och groenendaeltiken Himbi som tränar här fixade sin uppflyttning till lydnadsklass tre! Stort grattis!!!   Under helgen som gic...

   Ja, det är lika bra att komma till sak direkt. Igår genomförde jag och min apa årets första lydnadstävling - och hej vad det gick. Vi fick ihop PB på 283,5 poäng och det andra förstapriset är nu i hamn. Vet inte om det egentligen var lite dum...