Hade tidigare konstaterat att mitt förra inlägg nog var rätt torrt och tråkigt och mest skrivet för min egen skull… Men idag när jag nu loggade in på bloggen upptäckte jag att jag hade flera sporrande kommentarer som väntade på godkännande… (hade missat en inställning på det avsnittet). Tänk så snabbt man kan ändra uppfattning om saker och ting – tack för trevlig feedback!

Rudolf har uppnått 12-veckors ålder och i torsdags var vi på djursjukhuset för vaccination. Det är så härligt att gå till veterinären med en hund som inte har några förutfattade meningar om att där ska ske något obehagligt. Fick god användning för vår träning av ”omvänt lockande”. Tog fram bollen när det var dags att lyssna på hjärtat och Rudolf stod blick still. Smidigt!

Våra träningspass med träningsgänget har bland annat utgjorts av massa lek, ingång på plan, fritt följ med kommendering och störning av andra människor på bara en meters avstånd, påbörjade användande av externbelöning, samt tränade stadga i stå och sitt.  Det låter nog märkvärdigare vad det är - genom att plocka ut små, små delar ur viktiga helheter så går det att göra en hel del med en liten valp trots att den inte kan ett enda kommando. Är riktigt nöjd med det samarbete och fokus vi får till, trots spännande saker som lockar runtomkring.

Helgen som gick har bjudit på blandade inslag för lille Rudolf. På grund av att julen innehöll sorgliga inslag på det privata planet, fick Rudolf i fredags följa med på begravning. Detta innebar detta många timmar i bilen - både åkandes och stillaståendes. Varje gång jag kom ut till bilen låg Rudolf och sov och gäspade stort när jag tog ut honom. Detta trots att han inte hade I-or med sig och trots att han befann sig i en främmande bil (men egen bur). Skönt! (Svart långkjol och högklackat är inte den ultimata klädseln vid rastning av WK-valp, men jag lyckades faktiskt låta bli att smutsa ner mig.)

Lördagen blev betydligt mer hundvänlig då vi tillbringade en heldag tillsammans med vårt "bruksträningsgäng". Tack alla för en riktigt trevlig dag!

Rudolf under sitt första besök i Skedala skog.

Söta labradoren Qvittra tipsar Rudolf  om att kolla av området där grillen har stått! (Dessa två hade för övrigt riktigt roligt senare under kvällen med ordentliga brottningsmatcher!)

Ibland är Rudolf jätteförsiktig med andra hundar och ibland är han superkaxig. Här är han i full färd med att kissa över den ståtliga hovawarten Hymer... (Men det var förstås en slump, egentligen hade han rätt mycket respekt för denne stora herre. Skönt att se sådana sidor också:-)

 Snälla lekfarbrorn Falco har just lärt Rudolf hur man vallar en uppletanderuta.

Idag har vi varit tillbaka en sväng i stan igen och det var en relativt avslappnad liten valp med svansen rätt upp i vädret som följde vid min sida. Vid första besöket var han betydligt mer ”hämmad” av miljön, idag gav han sken av attityden ”Jaså, är vi här igen. Här har vi varit innan”. Han söker kontakt med många av de människor vi möter och många faller för hans charm. Märkte återigen att han är särskilt förtjust i barn. De hundar vi mötte var han nyfiken på, men släppte intresset så snart vi passerat. (Häromdagen fick han tokspel och skällde som en ettrig terrier på en mötande collie. Skönt att se idag – både på jobbet och i stan – att detta förhoppningsvis bara var en tillfällighet.) Kör lite skvallerträning på de flesta hundmöten- oavsett om han visar sig vara en hund som vill fram och leka eller en hund som blir osäker så känns det kanonbra att lära honom "skvallra". Likadant med bilarna och bussarna som han idag hanterade kanonfint. Vi mängdtränade detta lite under rastningarna i samband med begravningen. Jämfört med utgångsläget har han utvecklats mycket - med andra ord  verkar det bara vara lite överlevnadsinstinkt han har uppvisat, inga djupare rädslor. Passade även på att hälsa på lejonen igen. Det ena fick sig en liten utskällning även idag, men det tog inte många sekunder innan Rudolf vågade ta en godisbit mellan lejonets tassar. Allra gladast blev Rudolf när han fick syn på sin egen spegelbild i något av skyltfönstren. Vilket ego!

Nu jobbar jag heltid några veckor och har bestämt mig för att utnyttja tillfället att träna i lite olika miljöer på väg hem från jobbet. Själva arbetsplatsen ger kanonfin socialiseringsträning som kan bjuda på lite av varje. Större delen av dagen ger värdefull träning på att ligga bakom kompostgaller och ”ha tråkigt” trots full aktivitet med människor och hundar i rummet. Detta fungerar långt över vad jag vågat hoppas på. (De riktiga spelen får han när vi kommer hemJ) I och med att han sover en hel del mellan varven (bokstavligt talat) finns det möjlighet att få till bra träning av det vi gör på hemvägen!

Idag frågade jag gruppen jag jobbar med om olika raser:

Vad är Imma för ras? Svar: Border collie

Vad är Ninja för ras? (kollegans hund) Svar: Golden

Vad är Rudolf för ras? Svar: Vildsvin(…)

När Rudolf kelpade loss ordentligt efter att ha sovit en längre stund frågade jag en i gruppen om han trodde att han skulle bli likadan som I-or. Svaret på detta: ”Nej, den här lugnar sig nog när han blir stor”(…)

 

I-or

21 januari 2009 09:29

Vildsvin var det ja. Hänger inte riktigt med på sista stycket.
Hejdå.

http://www.freewebs.com/hundraprocent

 

Kjersti & Thea

21 januari 2009 10:43

Da er han ihvertfall det søtest villsvinet jeg har sett :-)

http://www.klikkerglede.com

 

Rudolf

21 januari 2009 14:10

Voff, nöff. Det var "grymt".

http://www.freewebs.com/hundraprocent

 

Rut

21 januari 2009 22:45

"När jag var ett våååårdsvinsbarn!!!" kan du vråla sedan när vi blir äldre! Hahaha!
/Lillsnigel

http://www.igelsnigel.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Utmaningen från I-or är antagen   Välkommen till vår nya blogg "HUNDra ord" som finns på vår hemsida! ...

  Knappt hade vi hunnit lämna tillbaka ett par extra apögon till dess rättmätige ägare, förrän någon annan glömde sina... Återfås mot beskrivning.   Tack för alla grattisar, de får  svansen att vifta. Extra tack till Fia för  praktiskt samordn...

   Då är man inte vem som helst längre - jag har blivit champinjon!  Efter ett par uppvärmningstävlingar fixade vi detta på tre raka och jag säger som Henke Larsson - "Njaee, jag é helnöjd". Å Apornas och mina egna vägnar vill jag inledning...

Först och främst vill Fredrik och I-or TACKA för alla "grattisar"!   23/2 bjöd på fler tävlingsframgångar: Sussie och groenendaeltiken Himbi som tränar här fixade sin uppflyttning till lydnadsklass tre! Stort grattis!!!   Under helgen som gic...

   Ja, det är lika bra att komma till sak direkt. Igår genomförde jag och min apa årets första lydnadstävling - och hej vad det gick. Vi fick ihop PB på 283,5 poäng och det andra förstapriset är nu i hamn. Vet inte om det egentligen var lite dum...